Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB ”Hemmasittare och vägen tillbaka”

Är skolan viktig?

Social rapport 2010, kap 7 Skolan är en skyddsfaktor! Betyg från grundskolan enskilt viktigaste faktorn - Gäller alla Inga/låga/ofullständiga betyg från åk 9, starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem. Ju tidigare avbrott i utbildningen desto större riskfaktor Skolprestationer är en variabel riskfaktor – det går att göra något åt. källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung mfl

Hur stort är problemet? Vi vet inte! Men ca 13% av svenska elever misslyckas i skolan Nationell kartläggning genomförs nu Två tidigare kartläggningar av skolverket – inte fullständiga ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/2007 Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Skolorna saknade rutiner för närvarokontroll

Vad kännetecknar hemmasittare? Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag Frånvaron är ofta känd av föräldrarna Ingen kriminalitet, missbruk e.d. Eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov Eleven har en önskan om att gå i skolan Eleven har svårt att själv bryta sin situation Eleven kan uppleva skolan som meningslös eller svårt att begripa syftet med lektioner/övningar

”Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit” Tvång är ingen bra metod

Insatser på flera nivåer Specialist- nivå Förstärkt nivå Generell nivå

2 miljoner elever i Sverige 2-3% 20-30% behöver särskilt stöd Alla elever behöver en bra skola

Allians

Vad leder till förändring? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians Gemensamma mål Metod Barn gör rätt om de kan! Vems ansvar är det när det går fel?

Hur skapar vi allians? Vilket är det vanliga bemötandet man får om man har problem eller gör dåliga saker? Hur bemöter vi elev och familj? Hur har deras bemötande sett ut tidigare? Vem har problem? Förändringsprat kontra motståndsprat Förmågan att möta andra människor så de klarar av att ta emot hjälp är något vi alla måste träna på! Det är vårt ansvar att ordna miljön sådan att elev och familj kan klara av målen!

Hur främjar vi närvaron i skolan? Tidig upptäckt är A och O! Tydliga rutiner för vad som ska göras när frånvaro upptäcks En elevhälsa som hjälper vuxna på skolan att anpassa undervisningen efter allas behov Att arbeta för goda relationer mellan lärare-elev. Att förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hindren tar över finns det bra hjälp att få

Skolan som första linjen? Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Giltig och ogiltig frånvaro. Vad har vi för gräns för frånvaro och vad gör vi då? Ha rutiner för möten. Vem sammankallar, vilka deltar, roller, agenda, dokumentation/beslut, uppföljning Kartlägg - Att tillsammans med elev och föräldrar undersöka orsak till frånvaron Ta hjälp från och samarbeta med andra, t ex socialtjänst, BUP Lägg extra krut på de i riskzon, strategier, checka in och ut hos någon

Hur upptäcker vi dem i tid?

Exempel på tidiga tecken Ströfrånvaro/ökande frånvaro, t ex många sjukanmälningar Ofta magont/huvudvärk, vill gå hem Att sig undan vardagliga aktiviteter eller aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda Minskat umgänge med kompisar Svårigheter med övergångar Social oro Svårigheter efter helger, lov

En liten uppmaning… En utmaning att inte kasta sig in i åtgärder innan man har hypoteser om orsaker

Att kartlägga skolfrånvaro Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta, ge förslag på åtgärder

Så vad ska vi kika efter? Beteenden inte egenskaper! -Konkreta -Observerbara -Mätbara -Beteendeklasser/Specifika beteenden

Skolfrånvarobeteenden Beteenden som leder bort från målet ökad skolnärvaro Konflikter hemma på morgonen Vara vaken på natten Att avstå tidigare aktiviteter och intressen

Skolnärvarobeteenden Beteenden som leder mot målet ökad skolnärvaro Stiga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Packa väskan inför skoldag Ha kontakt med klasskompisar

Ta information från föräldrar, elev, pedagoger, andra viktiga Hitta sätt att få info, hur man ställer frågor, genogram och livslinje Möten på mottagning, i skolan och i hemmet Mål med insats

Att undersöka tillsammans med skolan Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? Pedagogiskt, hur ligger eleven till, uppgifter på rätt nivå, komma igång med uppgifter, förstå syftet, ämnen som funkar bättre/sämre Styrkor & svagheter Socialt, raster, matsal, kompisar Samarbete, hem-skola, lärare-elev Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat

Individfaktorer Önskan om att gå i skolan? Vad gör eleven när hen inte är i skolan Fysiska symtom som påverkar närvaron Psykiatriska diagnoser Utvecklingshistorik Kognitiv förmåga, perceptionsavvikelser Sociala färdigheter, kompisar Tidigare insatser och resultat

Förbered eleven -vad ska vi göra -när/hur länge -varför -vad händer sen? Hitta sätt som passar eleven att kommunicera Gör upp samtalsregler Intressera dig för det eleven gör Validera

Exempel på frågor att ställa till eleven Vad har du för intressen? Vad gör du när du är hemma? Träffar du kompisar? Saknar du skolan? Hur har det vart för dig i skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något du gillar i skolan?

Familjefaktorer Familjeklimat Hur hanterar fld elevens problematik, hur påverkas de? Påverkan på resten av familjen Hur ser fld på eleven frånvaro Hereditet Föräldrarnas möjlighet till delaktighet Finns någon händelse som påverkat problemet Tidigare insatser och resultat

Orsaker och vidmakthållande faktorer som kan framkomma under kartläggningsfasen SKOLFRÅNVARO Specifik händelse,tex i familjen eller i skolan Psykiatriska svårigheter Neuropsykiatri Skolsituationen Föräldrarnas förmåga/eget mående Skärmtid

Pedagog=psykolog? Sociala kontakter Prata inför andra Prestera Byta aktivitet Använd skolan som en träningsarena för att öva på färdigheter!

Våra förutsättningar Uppdrag från socialtjänsten Arbete i team 5 ärenden/behandlare Teamträff 1 gång/vecka men punkter kring vad man ska gå igen Behandlingsgenomgång för alla ärenden 1 gång varannan vecka, checklista Handledning & möjlighet att konsultera specialpedagog Jourtelefon

Åtgärder under behandlingsfas Bör omfatta elev, föräldrar och skola Bör vara intensiv och flexibel, ca 3 tillfällen/vecka Planering för gradvist närmande av skolan. Vilka färdigheter saknas hos elev, fld och skola? Hur tränar vi det? Hur möter skolan elevens behov? Shapa beteenden och arbeta utifrån positiv förstärkning, fungerar både som information (rätt beteende i given situation) och uppmuntran (bra kämpat) Skola och behandling behöver bli en helhet Möjliggör samverkan, t ex medgivande att bryta sekretess

För eleven Hembesök till en början om nödvändigt, mål att ses utanför hemmet eller i skolmiljö, ca 2 gånger i veckan. Psykoedukation kring svårigheter och individspecifik innebörd Vardagliga funktioner, dygnsrytm, aktivering. Planera hembesök så att de stödjer målbeteenden Förtydliga syftet med övningar, på vilket sätt hjälper detta dig att nå målet Omsätta kunskap i praktiska övningar i skolriktning Kontakt via sms, skype?

För föräldrarna Samtal på mottagningen 1 gång/v och ev avstämningar om de är närvarande vid hembesök Ökad kunskap om problematiken och undersökande av de svårigheter de hamnar i, hur påverkas de? Hur kan de stötta sitt barn till mot de långsiktiga målen? Rutiner/struktur & familjeklimat Främja samarbete med skolan

För skolan Ökad kunskap om problematiken och hur behandlingsinterventioner kan implementeras i skolmiljö Planering för ökad närvaro, pedagogiskt, bemötande, andra elever Bör finnas en tydlig plan när eleven återvänder till skolan och den ska följas Göra anpassningar om behov finns Ta ansvar för samarbete med föräldrar Veckovisa uppföljningar/avstämningar till en början. Hjälpas åt med planering framåt.

Andra publikationer och kommande studier  Friberg, Karlberg, Lax, Palmér, Hemmasittare och vägen tillbaka –Insatser vid långvarig skolfrånvaro (2015).  Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro – KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010)  Gren Landell, Orolig och blyg i skolan (2014)  Regeringsuppdrag, Malin Gren Landell ska vara klar under ht- 16  Martin Forster – ”Fem gånger mer kärlek, Jag törs inte men gör det ändå”  Ross W Greene – ”Vilse i skolan, explosiva barn”  Någon bok om lågaffektivt bemötande