1. 2003-01-31Helena Lindgren 1 Etnografi Källor: Blomberg (kursboken kap 8) Nardi (antropolog); ”The Use of Ethnographic Methods in Design and Evaluation”, Handbook of Human-Computer Interaction, Ch. 15, Elsevier Science B.V. Syfte: Ta reda på hur människor verkligen gör när de arbetar eller leker. MDI: utveckla förståelse för dagligt arbete och teknologier som används i dagligt arbete. Används av både sociologer och antropologer

2. 2003-01-31Helena Lindgren 2 Etnografi De dominerande etnografiska metoderna är: Intervjuer Observationer Deltagande-observationer Innebär att tillbringa mycket tid med och delta i vardagligt liv hos de personer man studerar Utvecklades under sent 1800-, tidigt 1900-tal Flexibel forskningsdesign: Studien tar form allteftersom och man kan följa upp oväntade, intressanta händelser

3. 2003-01-31Helena Lindgren 3 Antropologi och etnografi Etnografi utvecklades som en metod att utforska livet i ”främmande” samhällen Antropologer tar numera också hänsyn till att deras egna personliga referenser färgar analyser av det de ser i studierna Centralt i antropologi är den holistiska synen att alla aspekter i en kultur är relaterade – ofta i relationer som kännetecknas av konflikt och motsägelser.

4. 2003-01-31Helena Lindgren 4 Sociologi och etnografi Fokus på sub-grupper i samhället Etnografi har här utvecklats som ett alternativ till enkäter Etnometodologi Utvecklats inom sociologi sub-grupp av etnografi Speciellt analytiskt perspektiv

5. 2003-01-31Helena Lindgren 5 Gemensamt Fånga ”tyst kunskap”: observationer som komplement till intervjuer Observationerna måste ske i den verkliga miljön Sammanhang mellan aktiviteter

6. 2003-01-31Helena Lindgren 6 MDI och etnografi Började användas på 80-talet Varför? Förståelse av människa-maskin-interaktion kräver information om MMI i relation till situationen där det sker Framväxande konsensus om att mänsklig intelligens är socialt befäst och kräver samspel med sin omgivning för att formas – kan inte enkelt återskapas i en dator Växande intresse av att utveckla system som stödjer människor som arbetar tillsammans

7. 2003-01-31Helena Lindgren 7 Etnografi och system design 1) Studier av arbete 2) Studier av teknologier i användande 3) Participatorisk / arbetsorienterad design Svårigheten: Hur använda resultat från etnografiska studier i en designspecifikation? Resultat presenteras traditionellt i text. Alternativ: Filmer av arbetssituationer, prototyp / mock-up i användande, foton...

8. 2003-01-31Helena Lindgren 8 Etnografi och system design – När? Användbart i flera faser i design-cykeln men Nardi identifierar speciellt två tillfällen: 1) Innan designen har tagit form 2) När en robust prototyp finns att testa Ringar in intressanta områden som kan följas upp i en kvantitativ studie där vissa mätbara aspekter kan undersökas och ge statistiska resultat.

9. 2003-01-31Helena Lindgren 9 Etnografen Som medlem i ett designteam: Genomföra specifika studier för ett givet projekt eller produkt Projektledning Agera som ”förste användare” av en prototyp Hålla sej uppdaterad med litteratur Tillföra användarens perspektiv under hela projektets gång ”Programmers have many wonderful gifts and talents, but in the heat of coding, it is easy to forget how unlike they themselves end users are.” Nardi 1997

10. 2003-01-31Helena Lindgren 10 Etnografen Krävs träning för att kunna genomföra en bra etnografisk studie hantera stor mängd data Krävs medvetande om sina egna ”biases” Krävs känslomässiga resurser för att hantera det obekanta / det som skiljer sej från egna värderingar objektivitet utvecklas över tid Vanligt misstag i etnografiska studier: generalisering utöver studiepopulationen

11. 2003-01-31Helena Lindgren 11 Teori Omöjligt att genomföra etnografiska studier utan ett teoretiskt perspektiv Filtrera Fokusera Annars risk att undersökarens ”biases” blandas in Teorier: verksamhetsteorin (activity theory), distributed cognition (ex Hutchins), situated action (Suchman).

12. 2003-01-31Helena Lindgren 12 Verksamhetsteorin Man studerar... Verksamhetens historia Det större sammanhang vari verksamheten ingår De föränderliga mål och syften enskilda har med aktiviteterna Vilka uppfattningar och kunskap de enskilda deltagarna i studien har Hur artefakter används för att distribuera och reglera kunskap och aktivitet

13. 2003-01-31Helena Lindgren 13 Distributed cognition Arbetar på systemnivå istället för individnivå Spelar ingen roll hur väl man känner en enskild del i systemet (männsika eller artefakt) om man inte ser hela systemet

14. 2003-01-31Helena Lindgren 14 Situated action Suchman (etnometodolog) ”moment-by-moment” interaktioner studeras utifrån videoinspelningar (jmf konversationsanalys) Uppfattningar om världen skapas i social interaktion

15. 2003-01-31Helena Lindgren 15 Etnografi och konversationsanalys Kompletterande tekniker Olika nivåer av analys

16. 2003-01-31Helena Lindgren 16 Konversationsanalys Del av etnometodologin Växte fram under 60-70 talen Primära källorna är ljud- och ljud+bild- inspelningar av verkliga interaktioner Ibland kompletterad med fältobservationer men det diskuteras om trad. etnografiska metoder kan inkorporeras i konversationsanalys

17. 2003-01-31Helena Lindgren 17 Vad studeras? Språket ses som en farkost för social interaktion Social organisation av vanligt mänskligt beteende Vilka resurser människan förlitar sej på när hon ska producera och känna igen social aktivitet Hur turtagning i interaktionen genererar aktivitet, båda delarna oseparerbara från omgivningen i vilket det händer Kontext definieras av de företeelser som spelar in i aktiviteter och interaktioner

18. 2003-01-31Helena Lindgren 18 Metod Videoinspelningar analyseras i detalj flera varv för att identifiera företeelser Studier sker inte utifrån hypotes – istället används induktiva sökmetoder för att hitta mönster av aktivitet och interaktion Sekvens av händelser där varje händelse är beroende av tidigare händelser och genererar följande händelser ”Moment-by-moment”, ställer krav på en användare som emergerar progressivt

19. 2003-01-31Helena Lindgren 19 MDI och konversationsanalys Transkriptioner görs av en situation där varje händelse registreras; Användare + dator Användaren: musklick, tangenttryck, menyval,... Datorn: respons – dialogrutor, hårddiskljud, pip, rörelse,... Ex: patient + doktor + dator vad som sägs, samtidigt tal, pauser, blickriktningar, kroppsrörelser